‹ Tillbaka

 

Brunnen

 

Efter noggranna observationer — och med den känsla som bara erfarna hantverkare har — tog de två männen de första spadtagen till det som skulle bli dricksvattenbrunnen i Bolby by. Det var ett farligt arbete som krävde stor yrkesskicklighet: att gräva sig ned genom jordlagren, hissa upp schaktmassorna i hinkar, och sedan stensätta brunnen i cirklar hela vägen upp från botten, sten för sten. 
Det var gott om grundvatten dom hade träffat en källåder så innan de nådde fem meters djup rann vattnet till i riklig mängd, och männen bedömde lättade att det inte fanns behov att gräva djupare.
Den kom att ligga mitt i byn. Vinter som sommar kom byborna med spannar och hinkar — barn, äldre, pigor och bönder. Mödrar drog vattenhinkar på skrindor, och ibland hördes barnens glada rop när de tävlade om vem som först nådde brunnen. Skratten blandades med ljudet från tvättstugan intill, där kvinnorna tillsammans tvättade kläder och lakan.
Förändringen började med att tvättstugan revs och Arken byggdes, men på 1960-talet förändrades allt i grunden. Vattnet började smaka unket, och många blev dåliga i magen. Snart stod det klart att ett läckage från dyngstacken på Västergården hade förorenat brunnen. Så tog en lång tids tjänstgöring slut för brunnen som i över hundra år varit byns centrum.
Med nya generationer försvinner sakta minnena av byns vattenhål, den gemenskap det skapade — och det arbete som låg bakom.